Beväpnade flottiljpoliser, beredskapspluton, brandmästare, skyddskläder i asbest, välbesökta arrester, oförglömliga haveribilar och hjältemodiga räddningsinsatser vid F 21.
Räddningschefer på F 21 berättar om hur det gick till att bygga upp en organisation för att rädda liv. I den unika redogörelsen för flygplatsräddningstjänsten vid F 21 upplevs insatser för att hålla flygplats – och människor – säkra.
Träd in i den lilla ”hundkojan” till räddningsstation vid F 21. I ”Caro” gick det knappt att vända sig om utan att gå in i väggen (vilket man ju ändå lätt gjorde efter några skift som räddningsledare). En träbrits och pinnstol fanns för vila.
Handkassan kunde ibland tillåta en liten bulle även till de värnpliktiga som i räddningsbil 3 for fram med fikat.
Vi följer med under en brokig utveckling av räddningstjänsten, via omorganisationer, JU 800 och brandman R 3 (Rädda – Röj – Reparera).
Skyddsdräkter för flygplatsens räddningstjänst
- En silvrig skyddsdräkt i asbest (!) kom förstås i ”jetåldern” under 1950/60-talen… Brandtålig, men livsfarlig.
- Alice Timander, blev nästa skyddsdräkt känd som. Lika glittrig, men utan asbest. (Även om flamman Alice också var lite ”farlig”, när det begav sig).
- Det blev, pyrande, allt bättre.
Räddningsinsatser, förevigade
Vi får inblickar i flera av de fina insatser som har gjorts vid F 21 genom åren, dels via F 21 arkiv – och inte minst genom tidigare räddningsledare Christer Lindgrens fotografier.
Räddningsfordon som har räddats
I boken ser vi, mycket tack vare ”F 21 Old Firefighters”, flera av de räddningsfordon som har använts på F 21. Många har restaurerats fint med tusentals timmars ideellt arbete. (Se även kapitlet om Flygmuseet F 21).
Utdrag ur kapitel 14, Flyget i norr
- Klicka på bilderna för att se dem i större format.
Flyget i norr
Av Sivert Mässing
