Den 12 januari 1940 lyfte den frivilliga flygflottiljen F 19 i det finska vinterkriget. Målet var sovjetiska trupper nära den ryska gränsen. Insatsen blev dramatisk – och vad hände med Sterner, Jung och Zachau?
Här följer utdrag ur boken Flyget i norr, av Sivert Mässing, aktiv vid Flygmuseet F 21, som bevarar traditionen kring F 19.

En bra inledning
Sambandsofficer Adolf Svartz förde krigsdagbok denna fredag och kunde till en början notera goda resultat:
"Fyra jaktplan I-15 är förintade - tre på marken av Mörne, Sterner och Wennerström, ett nedskjutet i luften av Ian Iacobi”.
Det kom till och med en hälsning från Finlands fältmarskalk Mannerheim:
”På finländska arméns och egna vägnar uttalar jag min beundran över framgångar nådda under de svenska flygarnas första strid.”

Två bombplan krockar med hemska följder
Krigsdagbokens fortsättning blev mindre positiv. Svartz fick snart tyvärr även notera dåliga nyheter, däribland det som skedde med några av flottiljens bombflygplan B4, Hawker Hart:
"Vi har dock lidit svåra förluster under denna första stridsdag. Två av våra Hartar har gått förlorade till följd av kollision. En Hart är nedskjuten av sovjetiskt jaktflyg söder om landsvägen Rovaniemi - Kemijärvi - Märkäjärvi. /.../ Vi hyser dock gott hopp om kamraternas återfinnande."
Besättningen i den nedskjutna Harten, Färnström och Hansson, överlevde och återfanns inom kort.
- Ombord de två B4:or som krockade fanns Per Sterner och flygskytt Anders Zachau respektive Arne Jung med skytt Matti Sundsten. Efter fyra dygns strapatser nådde Sundsten omtumlad ett sjukhus.
Sterner, Jung och Zachau var spårlöst försvunna.

